I år, 2008, firar republiken Guinea 50 år av självständighet. Landet var det första bland frankrikes kolonier i Afrika som blev självständigt. Först ut i Västafrika var Ghana som blev självständigt 1957.

Ikväll firar Svensk-Guineanska föreningen Nimba 50-årsjubiléet i Stockholmsförorten Rågsved, med fest, framträdanden av guineanska artister och matservering.
Läs mer i Djembenytt. Eller på föreningens egen hemsida.

Det var i samband med att Frankrike folkomröstade igenom en ny konstitution 1958 som kolonierna gavs möjlighet att rösta för att anta konstitutionen och fortsätta vara kolonier – eller utträda med omedelbar verkan. Guinea, som då hade varit koloni sedan 1891, röstade som enda land nej och blev därmed självständigt, den 2 oktober 1958.

En historia berättar att De Gaulle blev så upprörd över den guineanska fräckheten när han var på besök för att försöka övertyga landets ledare om att de borde fortsätta vara koloni, att han glömde sin tjusiga hatt hos den nye presidenten Sekou Touré och fick komma tillbaka senare för att hämta den.

Efter Guineas självständighet inledde Frankrike olika former av repressalier mot Guinea, främst av ekonomisk art. Guineas ledare blev hänvisade till att klara sig själva och stod istället snart allt närmare allierade med det dåvarande Sovjetunionen. Sekou Touré blev snart en av frontfigurerna i kontinentens motstånd mot kolonialismen. Han var ledare för ett av Guineas största partier GDP, och barnbarn till Almamy Touré, hjälte i den tidigare förlorade kampen mot de franska imperialisterna. Guinea framstod som ett exempel på att ett land kan klara sig självt och vara självförsörjande utan att vara beroende av ett västland. Flera berömda personer, tidigare Black Panthers och sångerskan Miriam Makeba, flyttade också till Guinea.

Inspirerad av den sovjetiska kulturpolitiken införde Sekou Touré statligt stöd till utveckling av den inhemska kulturen – dans, musik, sång och artisteri. Nationella orkestrar som Les Amazones de Guinée, Orchestre National de Bembeya Jazz (kommer hit till Södra Teatern 27 oktober), Les Ballets Africains Djoliba och många andra professionella grupper blev resultatet. Ända till nutid är Guinea känt för sina duktiga och traditionellt skolade artister med djupa kunskaper om traditionen och historien, varav flera just nu bor och arbetar i Sverige. En del av dem kan ni se ikväll i Rågsved på 50-årsfesten.

1984 dog Sekou Touré och dåvarande generalen Lansana Conte tog makten i en statskupp. Han sitter fortfarande kvar. Missnöjet med hans regim har vuxit under särskilt de senaste tio åren och under de senaste två åren har det flera gånger gått så långt som till generalstrejker och stora demonstrationer där deltagarna krävt Contes avgång men mötts av militär, med många dödsoffer som följd. I somras gjorde också militären väpnat uppror och krävde ut obetalade löner. Demonstrationerna krävde ytterligare dödsoffer.

Kritiken mot Conte har bland annat gällt den djupa korruptionen i landet, kraftigt ökade priser på mat och andra nödvändiga varor, den katastrofalt dåliga skolutbildningen och hälsovården, samt utförsäljningen av landets rika naturresurser till utländska intressen. Under Sekou Touré bevarades regnskogen från exploatering och även mineralresurserna var nationaliserade och inkomsterna gick till landet.

Svenska UD avråder fortfarande från resor till Guinea eftersom den politiska situationen är instabil.

Här kan ni höra Guineas nationalsång. Och så här går texten:

Peuple d’Afrique!
Le passé historique!
Que chante l’hymne de la Guinée fiere et jeune
Illustre épopée de nos frères
Morts aux champs d’honneur en libérant l’Afrique
Le peuple de Guinée prechant l’unité
Appelle l’Afrique.
Liberté! C’est la voix d’un peuple
Qui appelle tous ses frères a se retrouver.
Liberté! C’est la voix d’un peuple
Qui appelle tous ses frères de la grande Afrique.
Bâtissons l’unité africaine dans l’indépendance retrouvée.

Mer fakta om Guinea:

Wikipedia
BBC:s landinfo
Google Maps
University of Pennsylvania – African Studies page on Guineée
Artikel om 50-årsjubiléet på vår systersajt i Guinea (fransk text)