Just idag fyller NAACP 100 år. Det firas ikväll i USA under den stora galan NAACP Image Awards – där massor av olika priser ska delas ut till framgångsrika svarta förebilder inom de fria konsterna. Galan arrangeras för 40:e gången och det finns fem olika huvudkategorier – 1.Rörliga bilder. 2.Television. 3.Dramatiker/Regissörer. 4.Röstinspelningar och 5.Litteratur. Framträdande roller under galan har bland andra Halle Berry, Tyler Perry, Sean ”Diddy” Combs, Beyoncé, Seal, Al Gore, och Muhammad Ali. Fox TV sänder galan live i USA. Vi i Sverige får väl nöja oss med att se en nedklippt version lite senare om vi inte orkar sitta uppe i natt och kolla in den webcast som utlovats, eller (om det funkar)via share-tv. Här är i alla fall några tips kring vilka som kan tänkas bli pristagare. En vinnartippad artist är Queen Latifa och filmen The Secret Life of Bees, som visades på Stockholms filmfestival förra året. Se trailer här.

Om du är intresserad av film – kolla också in NAACP:s filmsida där du från och med idag kan vara med och rösta fram århundradets 100 mest inflytelserika filmer, i perspektivet av den betydelse de haft för ”people of color”. Det finns massor av filmer listade, från Uncle Toms Cabin (1914) till draman med dokumentär bakgrund som Malcolm X, Martin Luther King Jr och American Gangster, samt mer underhållningsartad film som Mommas house, Get rich or die trying, Stomp the yard och Saving face, med sammanfattning av innehållet, bilder av filmaffischer och länk till Blockbuster (för den som vill köpa eller hyra). Principen här är densamma som för Image Awards, omröstningen sker via en hemsida.

NAACP, som arrangerar galan, var den första officella organisation i USA som arbetade för svartas rättigheter och förkortningen ska uttydas National Association for the Advancement of Colored People (även om den ibland elakt också har uttytts National Association for the Advancement of Certain People). Läs mer i den här artikeln i Washington Post om den historiska bakgrunden till att organisationen bildades, den 12 februari 1909. Och besök organisationens egen hemsida här. Idag har NAACP över en halv miljon medlemmar och är en stark kraft att räkna med i USA.

Hård kritik mot NAACP har under åren kommit inte bara utifrån utan också inifrån de egna leden. En av organisationens grundare, W.E.B. Du Bois, lämnade den exempelvis 1934 i frustration över att utvecklingen mot jämställdhet gick så långsamt. Ändå var NAACP till en början i frontlinjen när det gällde kritiken mot personer som Booker T. Washington, som var emot alla former av konfrontationspolitik. Han uppmanade de svarta att stå ut med diskrimineringen, utbilda sig och acceptera att framstegen kom långsamt.

NAACP var faktiskt inte ens överens med ledare som fredspristagaren Martin Luther King Jr om hur arbetet för svartas rättigheter skulle bedrivas. Under 60-talet arbetade organisationen istället framför allt juridiskt med olika processer och med att försöka förändra lagstiftningen och ledarna sa öppet att de ”gärna överlämnade åt andra att trotsa poliser och bli slagna med batonger”. Men, Rosa Parks, som blev berömd för sin vägran att en decembereftermiddag 1955 lämna sin plats i bussen till en vit man, var ändå trots allt en lokal sekreterare för NAACP, som dessutom tidigare hade studerat arbetares rättigheter och  jämställdhet vid en radikal skola. Och under åren då kampen för civila rättigheter var som hetast, spenderade NAACP faktiskt också miljontals dollar bland annat genom att betala borgen för fängslade aktivister.

Under 90-talet skakades NAACP av olika ledarskapsskandaler, men har trots det överlevt. Den roll som organisationen ska spela i framtiden är framför allt att driva på för fler lagändringar, säger den nuvarande ordföranden Ben Jealous som deltog i arbetet för att föra fram Barack Obama som presidentkandidat innan han själv blev ordförande för NAACP. En annan uppgift lär också i fortsättningen bli, att som ikväll i USA, se till att svarta förebilder belönas och uppmuntras för sina insatser som artister och konstnärer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , .